lösen

Det är inte ofta vi ser varandra. Du har ditt liv, din kära, dina barn, ditt jobb och dina intressen. Jag har mitt liv som tillfredsställande och även din. När vi träffas, vi är inget annat än vänner, så det na åtminstone på utsidan. Den andra kan se två goda vänner som har känt varandra i flera år nu. Vi pratar lätt ihop, skrattar åt samma saker, flirta på oskyldiga show och har stor självironi. Vi spelar roller sist väl.

Det är inte ofta vi ser varandra. Men när vi ser varandra är det som om det börjar ett kärnkraftverk inne. En instabil och farlig kärnkraft. Ofta startar timern, jag slog dig. Någon kanske har berättat för mig att du kommer vård av samma mod som mig. Och då är jag såld. Spänningen sitter fastspikad i kroppen. Om du vill se på mig i dag? Kan du prata med mig? När goda vänner som vi spelar i dag? Får jag en chans att handla med dig ensam, och vi kan prata om det som inte kan talas om?

När jag ser dig min kropp är i beredskap. Jag är redo för en få dig på alla tänkbara sätt. Självklart jag döljer det väl, och för de andra närvarande, kommer det inte att visa något mer än en lätt rodnad i ansiktet och lätt beslöjade ögon. En rouge som var situationen kommer inte kunna misstänkas att andra än röda rosiga kinder efter att ha pågått i kylan var. Den beslöjade ögon är knappast någon som märker det dämpad belysning i rummet. Jag kan känna att min andning är tung och kort, men inte mer än att det verkar helt normalt. Mina bröstvårtor är hårda, men det verkar inte bakom lager av bysthållare och tröja. Det livliga anborrning i underlivet är naturligtvis ingen kan se eller varsel, men det är denna känsla som fyller mig upp. Det är som om min kropp talar till dig med alla medel, ber dig och uppmana dig en tar del av vad jag är. Men ur min mun inte kommer att göra ett ljud.

Du sitter på skrapning över mig vid samma bord, på samma sätt. Det finns andra människor där, allvarliga saker som diskuteras och det lyser stöta på kaffekoppar som placeras på bordet efter en klunk. Alla dessa externa detaljposter jag knappt där jag sitter, för hela mitt medvetande riktas mot armarna. Du har på dig en enkel svart t-shirt som spänner musklerna. Några uppenbara blodkärl syns på armarna, och i levande ljus lyser håret på armen i guld. I mitt sinne har jag redan slickade och smakade på varje tum av dessa vapen. Din bröstkorg stiger i lugn och regelbunden takt. Halsen har för få tydliga ådror och halsen är stark och tät. När du vänder huvudet åt höger kan jag se att det pulserar i Halsa rengöra.

Vad tänker du på när du sitter där? Funderar på samma sak som mig? Känner du samma rå och intensiv energi? Gar det alls är möjligt en vet pa sa kraftfull och koncentrerat ljus på en person i samma rum utan att det känner sig drabbade? Däremellan jag konstatera att dina ögon strövar mig. Ibland vilar de några extra sekunder, några minuter mer än naturligt. När ögonen omsorg känns som om jag far strom i mig och snabbt ma dra till mig ögon. Det är som om jag kommer att slukas om jag håller blicken mot din. En känsla av att du kan klä av mig, röra mig och äta mig bara med dina ögon. Cravings för den verkliga LUGNA ringen är enorm. Vad kunde jag inte gett en fa lögn i din kropp?

ordförande har informerat oss na sluta. Folk börjar stå upp, packa sina saker och smaprater dag. Jag är förstenade till stolen och känna all min energi gar i din riktning. Kan du köra mig hem idag? Bland alla dessa kända personer, är det viktigt att jag spelar min roll som den goda vän rätt. Men om jag får upp na stå upp i denna vilda tillstånd av lust och katskap, så jag är rädd att jag ska falla. Ilingas rasar genom kroppen och kittlar mig på de mest strategiska platser. Som jag trolla fram dina lugna ringar, med min egen energi. Du vänder huvudet åt mitt håll och ser mig djupt in i dina ögon. Bara länge nog att jag ser den brinnande i ögonen. Du spåra om jag behöver skjuts hem. Jag mumlade att jag skulle vilja, det är okej en droppe en fångst på tåget, jag ska bara rida på toaletten först. Den förvirrande och kaotisk blandning av spänning, lust, rädsla och dåligt samvete dansar och stampar runt i magen. Det är inte korrekt att, en skulle ge mig över till en annan man. Men varför känns det när nämnda rätt ut? Varför gör varje cell i min kropp för dig?

Väl ute på toaletten, jag tar kallt vatten i ansiktet, skakade håret lite och smörja läpparna med läppbalsam. Jag tar några djupa drar luft och säger till mig själv att jag måste bara hålla min cool. Det är bara en åktur. Han ska bara köra dig hem för Guds skull! Lugna ner.

Du är redan i bilen väntar. Värmaren har hunnit värma upp temperaturen lite och det är behagligt varmt i sätet. Jag sitter i och vi kör sakta garde. Omvandlingen inte ett ord. Inuti mig gnistrar det lite hap som du känner på samma sak som jag. Eller finns det en gnista av rädsla? För om du sitter här med samma begjaret, samma kamp och samma cravings – ja då är jag såld. Allt mitt hopp på dig att stanna bilen vid första bästa tillfälle, och gav till handling. Sanningen är att det väl jag har ingen kontroll längre.

När du plötsligt förvandlas till ett annat sätt än normalt, då är jag inte riktigt förvånad, men bara väldigt mycket skarp och tydlig. Allt om mig är full av rungande NEJ, JA, NEJ, JA omväxlande. Dina ögon fladdrade bort på mig då och då, en sådan sökande efter bekräftelse. Ända försiktig, separerade jag benen isär som en ge ett tecken. Jag knäppte upp en knapp på min blus och försöker luta lagt ryggstödet. Du kör in på en landsväg som leder ner till ett område för vandring. Det är mörkt ute och lugn. Inte en man ett öga på parkeringsplatsen eller ATT. Jag är så glad och upphetsad na jag knappt klarar av att kontrollera mina rörelser. Jag vänder på kroppen skrapar mot dig och fånga din uppmärksamhet när du stanna motorn på bilen.

I denna andra, när ögonen tas om hand, det är som tusen ars löften kommer att passera. Jag spontant socker, av lättnad, och det uppdämda energi. Medan du fortfarande håller min blick flytta handen böjer sakta upp min arm och mot min hals. För varje centimeter av huden vidröra det som om du satte mig i brand. Harar på armen stiger, andas gar nu så tät och kort att det är omöjligt att inte en hora där och mina sinnen är i beredskap sade att ingenting undgår mig. Du tar väl tag i min nacke och drar mig mot dig.


Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s